torsdag 14 juli 2011

14 juli 2011-PET scanning

Hej igen
Det var ett tag sedan jag skrev i min blogg. Vädret har varit så fint och jag har tillbringat mycket tid på Orust tillsammans med min fru. Sedan jag skrev sist har jag genomgått en PET-scanning som jag väntat så länge på. Det var ett heldagsnöje. Innan undersökningen skulle man inte ta ut sej utan vila musklerna. Tyvärr läste jag inte det innan så dagen före undersökningen roade jag mig på landet med att flytta komposten och rensa berget från jord. Hmm skämdes lite grand men det var tydligen ok iallafall. Svält från kl 8.45 var inga problem och klockan halv 2. Jag började med med att dricka något radioaktivt "jox". En liter under en timmes tid. Efter detta fick jag ligga och vila en timme till. Efter en stund kom en sköterska in med en liten behållare av bly (tror jag) I den fanns min dos av radioaktiva isotoper, skickad från Lund enbart min dos. Låter djäkligt dyrt men tydligen görs dessa enbart i Lund än så länge. Hon injicerade isotoperna i blodet och jag fick sedan ligga en timme utan att röra mig. Efter en timme skulle jag på o pinka sedan följde scanningen. Den såg ut som en vanlig datomografi chosan men bestod av 2 röntgenringar inbyggda i en ram runt britsen. Jag åkte sedan in en ganska snabb gång igenom för datomografitgrejen och sedan långsamt under 45 minuter in igen för PET scanning. Efter detta var jag "radioaktiv" i 4 timmar och skulle inte vara i närheten av små barn eller gravida. Helst skulle jag inte vara långe nära någon person.

Ja mina vänner så går en PET scanning till. Det känns fantastiskt att en gång för alla få kollat upp om det finns fler tumörer. Jag går varje dag och varje timme och känner på den nya kulan i halsen och tycker att den känns hårdare än förut men det är väl bara inbillning.

Fortfarande har jag svårt att svälja och såret i munnen är nu 3 sår. Det är ok om maten inte är för hårt kryddad och jag dricker hellre vatten och öl än vin och whisky annars inga större problem. Jag är återigen torr i munnen. Ett tag fick jag tillbaka saliven men nu vaknar jag mitt i natten igen och måste dricka vatten. Det går precis som läkaren "hotade" med. Det tar tid att läka strålningsskador!!

I förrgår hade jag en konstig upplevelse. Helt plötsligt utan föraning fick jag springa in på toaletten och kräkas. Efter jag hade kräkts var jag ok igen fast jag har haft lite lätt illamående i någon veckan innan.

Förutom dessa små besvärligheter är det ganska ok. Vissa dagar kan jag flytta berg känns det som. Andra dagar är man lite tröttare. Ibland sammanfaller det med skov av min reumatism men rent allmänt sett är jag ganska bra ändå´. Vikten kryper uppåt jag är nu stadigt på 88-89 kg och jag börjar bli rädd för att komma över 90 igen. Min vikt är jag skitnöjd med nu och vill gärna stanna här.

Jovisst det var en sak till. Min hörsel!! Frun klagar på att jag hör sämre och sämre. Faktum är att innan behandlingen fick jag genomgå en mängd tester för att göra en före/efter analys. Bland annat testade man min hörsel. Jag vet sedan gammalt att jag har nedsatt hörsel men det verkar som det har blivit sämre av strålningen så jag måste få komma in och göra en efteranalys för att se om det har blivit sämre.

Nu på tisdag den 19:e skall jag på läkarbesök och få besked på resultatet av PET scanningen och då vet jag om cancern har spridit sig. Inför besöket är jag rädd för vad som skulle hända om det visar sig att jag har fått nya metastaser. Kanske inte så mycket för egen del faktiskt utan mest för min fru. Ibland funderar jag på att ringa och få ett förhandbesked så att jag kan be någon av barnen följe med som stötta.

MEN dom kommer inte att hitta något för i augusti/september skall jag och min fru ut på en underbar resa till vårt gamla "hemland" Frankrike och sedan vidare till Spanien i några veckor. Vägverket har inte hört av sig om jag får behålla mitt körkort (beroende på synen) så vi vet inte om Frun måste köra hela vägen men det löser sig säkert.

Glad sommar på er Ni Eventuella  Läsare

Leif

3 kommentarer:

Alex sa...

Hoppas ni kommer iväg på resan!

Anonym sa...

Ska tänka på dig på tisdag
min tur nästa månad
hoppas att ni kan åka, det önskar jag är verkligen
/Maria

Leif sa...

Tack snälla!! Det är väl tveksamt nu men man kan ju alltid hoppas.