måndag 27 juni 2011

Måndag den 27 juni 2011

Hej igen ni eventuella läsare!!

Jo jag fick en tid fredag den 17 juni hos min fantastiska läkare Andreas. Han gjorde ett nytt "fynd" som han kallade det. Jovistt det var en knöl, kula eller nåt men den kändes mjuk sa han och det såg bra ut i halsen. Du kan vara lugn över sommaren ialla fall sa han.

Idag den 27 har jag fortfarande svårt att svälja och det svider i munnen och halsen. Trots allt fick jag i mej en kallsup (snaps sort) under midsommarafton. Vi hade verkligen trevligt hos boulevänner till Rose-Marie. Tack gode gud för Boule! Vi hade trevligt och åt sill och några nubbar men jag längtar verkligen till nästa midsommar då jag (hoppas jag) kan ta en nubbe och njuta av den. Även starka varor som tex matjesfileér och sill gör vidrigt ont i halsen. Jag har kvar xylocainsalva som jag smetar på såren men det hjälper inte speciellt mycket. Det som funkar bäst är öl och hemmagjort majonäs (inte nödvändigtvis tillsammans).

Jag blev förvarnad om att strålskadorna måste självläka och att det inte var säkert att medicinen hjälpte alls. Förut hade jag stor rädsla för att jag gick ner i vikt men nu är jag verkligen nöjd med min nuvarande vikt; 87-88 kg. Det var många år sedan jag vägde under 100 och innan behandlingen vägde jag 108. Mitt "personbästa" är 121 kg. Med den medicinen jag fick av odontologen fick jag en våldsam aptit. Jag kunde gladeligen sätta i mej 5 smörgåsar innan jag gick och la mej och fortfarande vara skithungrig. Just nu låter jag naturen ha sin gång och tar ingenting mot såren.

På luktfronten inget nytt men jag måste tillstå att jag saknar inte luksinnet alls. Jag känner inga lukter och saknar inga (utom möjligen lukten av min goa fru). Annat var det med smaksinnet. Det hade varit lite tungt att vara utan smaksinnet det måste jag säja.

Det närmar sej nu den 5:e då jag skall göra PET scanning. Jag försöker att som sist ställa in mej på att dom hittar metastaser (jag har en otäck känsla av att dom kommer att göra det). Det är mycket bättre att vara inställd på det värsta och bli glatt överaskad.

Jag vet inte om alla eventuella läsare av bloggen även kan läsa kommentarerna. Om inte kan jag säga att jag fått ett fantastiskt respons från en C-kompis. Det kändes plötsligt så rätt att jag tagit beslutet att skriva denna blogg. Samtidigt känns det fint att någon läser den och får någon behållning av den.

Nu skall jag försöka njuta av sommaren och hoppas att det inte blir den sista, det finns väl inget som tyder på det men man måste njuta av dagarna man har om det regnar, snöar eller är strålande som som idag..

Ha en härlig sommar ni eventuella läsare av min blogg.


Leif