torsdag 27 oktober 2011

Hemma från Spanien 24 oktober 2011

Hej igen alla EventuellaLäsare (EL).

Jag är nu tillbaka efter en månads vistelse i Spanien. Vi kom iväg i alla fall. Lite missöden inträffade emellertid strax innan vi skulle åka. I buken kände jag helt plötsligt en stor kula. Tidigare har jag blivit bråckopererad så jag trodde nog att det var bråck igen (på andra sidan) men sökte läkare på vårdcentralen.

Mycket riktigt!! Bråck! Förra gången kände jag inte värk men väl denna gången. Shit va ont det gjorde och jag fick peta in bråcket ideligen. Jag fick en remiss till kirurg och inom en vecka kom jag dit. Vi skriver nu en vecka innan vår planerade avresa till Spanien. Tro det eller inte men efter ett samtal till kirurgen (på Läkarhuset) och jag fick en tid för operation redan måndagen efter. Alltså 3 dagar innan avresa (med bil!!)

Det gick fantastiskt!! Visst värkte det lite men inget att jämföra med cancersmärta eller värk i samband med min reumatism så efter ett par dag slutade jag med medicinen.

Dom första veckorna kunde jag inte bada och operationssåret blödde men efter besök på ett spanskt sjukhus skar dom upp såret och dränerade på koagulerat blod från operatioen. Efter det gick det som en dans.

Vi har haft det helt fantastiskt. Inga problem med sömn. Långa promenader. Gött vin, restauranger och om sanningen skall fram en och annan whiskypinne. Inga axcesser bara lite gott gott. Vi var i Torrevieja i Spanien. Ibland undrar man om inte det finns lika många svenskar där nere som spanjorer. Men vårt sociala liv fick en skjuts uppåt. Massor med trevliga människor, även spanjorer. Jag är väldigt språkintresserad och försöker verkligen ta till mig spanskan. Jag talar franska och tyska och franskan hjälper mig mycket även om det kräver lite arbete innan man kan göra mer än att beställa en tidning, en öl eller en nota.

Nu är vi tillbaka i ett gråmulet Sverige. Fram med käppen igen! Nu bär det iväg till svampskogen och se efter om någon har plockat rent medans vi har varit borta. Det regnar till skillnad från i Spanien där vi gick i shorts varenda dag i en månad och åt frukost på balkongen alla dagar utom 2.

Jag vet inte om inte min sjukdom har gjort att jag ser annorlunda på saker som tex vädret. Regn, snö, sol eller vad det vara månde stör mej inte alls. Allt väder har sin tjusning och det är en förmån att få leva och uppleva det. Sen längtar man ju naturligtvis efter våra underbara barn och barnbarn.

Min gnällblogg är inget utan en liten hälsorapport angående min cancer. Smaksinnet har jag men det är avtrubbat. Nu kan jag tom stå ut med vitlök som vanligtvis är det värsta jag vet. Luktsinnet är helt borta utom ibland då jag av någon anledning känner lukter som inte finns!! Luktminne?? Som jag sa tidigare struntar jag fullständigt i det. Ibland kan det ställa till problem, t.ex. när jag satt brevid en osande ugn utan att känna att det luktade bränt. Inte förrän brandvarnaren tjöt.

Dom stora såren som jag hade långt bak i gommen (strålskador efter Brache terapin) har försvunnit men jag har nu igen småsår i munne som stör mig lite när jag skall dricka (tex whisky) eller äta stark mat eller syrliga varor som tex apelsiner.

Jag skall dela med mig av en hemlighet till er EL. På utsidan halsen känner jag en kula igen. Ingen i familjen vet om det så schhhh!! Jag tror nog att det är falskt alarm så jag skall inte rusa iväg till onkologmottagningen igen. Nu räcker det att jag säjer Leif till dom underbara människorna på mottagningen så vet dom vem jag är. Dom har andra patienter med som förhoppningsvis är mindre kinkiga.

Jag väntar på en ny tid på 3månaders kontrollen och väntar till det med att visa mitt nya "fynd" några veckor spelar hur som helst ingen roll även om det skulle vara dåliga nyheter.

Samtidigt skall jag be att få en remiss till en neurolog. Den "fläck" på hjärnan som dom upptäckte var ingen tumör utan "kanske" spår efter min storke. Det skulle kännas lugnare att tala med en specialist om det. Onkologen kan bara konstatera att det inte är deras "bord".

En sista sak; Jag har fått underbara kommentarer från läsare av min blogg. Min blogg är mer tänkt som ett sätt att skriva dagbok och samtidigt slippa trötta ut vänner och familj med dagliga rapporter om min sjukdom, min ångest och oro. En förhoppning hade jag nog kanske att det skulle hjälpa någon i samma situation som jag befinner mej i. Någon som nyss fått sin diagnos.

Det har verkligen gått över förväntat jag har fått flera exempel på att folk har blivit hjälpta. Själv hittade jag trots idogt sökande ingen liknande information om vad som kunde vänta mig. En vecka efter slutbehandlingen trodde jag att jag skulle kunna åka på resa. Läs min blogg från början och skratta med mig!!

Visserligen har jag lyckats knåpa ihop min gnällblock men vad jag inte har lyckats med det är att svara dom vänliga människor som skickat kommentarer. Därför skriver jag här:

TACK!!!
Tack till er alla. Naturligtvis skulle det glädja mig om ni tipsar andra om min blogg. Den är ju dessutom länkad från Cancerföreningen. Om jag kan göra något för att hjälpa patienter gör jag det med jättestor glädje. Om någon vill ha kontakt direkt via mej är min adress:
leif@leifochrose-marie.se

Hej och kram till er alla EL
från en solbränd och ganska välmående bloggare som dessutom har gått upp några kilo och nu med sina 193 cm kommit upp i den imponerade vikter av 93 kg!! 35 kg mindre än mitt person"bästa". Mitt blodtryck är helt ok fortfarande och jag äter inga tabletter för det. Även mitt sockervärde är helt normalt och jag äter inte heller medicin för det. Från mina tidigare 13 tabletter på morgonen och 5 på kvällen är jag nere i 5 på morgonen och 2 på kvällen. Förutom värktabletter ibland och Sobril när dom svarta tankarna kommer över mig.

Kram på er