Jag skulle egentligen ha skrivit detta inlägg redan i onsdags för det var då jag fick beskedet. Magnetröntgen visade, tvärs emot vad jag hade trott, inga elakartade förändringar.
En "kula" var resultat av, biverkning av, strålningen. Ytterligare en annan svullnad var ärrbildningar efter när man opererade bort lymfkörteln. En förändring i hjärnan som man hade sett på PET scanning (i området som rör åldrandet!!!!) var troligen rester efter stroken men var inte något aktivt utan den "skada" som fanns kommer att stanna stabilt såvida jag tar hand om mitt blodtryck och diabetes t.ex.
Alltså!! Mot Spanien i mitten av september. Jag fick förresten även ett glädjande besked från Trafikverket. Jag får trots allt mitt körkort förnyat men bara för 3 år. Alltid nåt!!
Återstående problem:
-Trötthet som kommer och går. Mycket mer sällan men jobbigt när det dyker upp. För säkerhets skull tog man prover på ämnesomsättningen och blodvärdet vid mitt besök i onsdags. C:a 5% av patienterna, som har fått det typ av behandling som jag har fått, får problem med sköldkörteln, alltså ämnesomsättningen.
Jag har inte hört något om proverna sedan i onsdags så troligen är det som läkaren trodde; en del av problematiken efter behandlingen och inte ännu sköldkörtelproblem. Det är för tidigt det brukar komma efter några år.
-Sår i halsen. Såren är där trådarna gick in när man direktstrålande (Bracheterapi se tidigare blogg). Det kan hålla i sig flera år om det vill sig illa.
-Smaken är inte helt tillbaka men rätt ok ändå. Man njuter väl inte lika mycket om maten som tidigare men det kan vara en fördel. Jag håller numera vikten 88 kg vilket är 20 kg mindre än när jag började behandlingen.
-Luktsinnet har jag inte fått tillbaka men det kommer väl. Spelar ingen roll alls. Vissa lukter kan det vara bra att slippa och jag önskar mig inte heller någon karriär som sommelier (vinexpert om jag har stavat rätt).
Hej och tack från en glad
Leif
fredag 26 augusti 2011
tisdag 23 augusti 2011
Dán före dán!! 23 augusti 2011
Imorgon får jag besked om vad magnetröntgen säger om dels svullnaden/tumören i halsen och dels "fläcken" i hjärnan. Från att ha varit typ pessimistisk är jag nog ganska optimistisk. Jag träffade min psykiatriker förra veckan Inom parates sagt har jag sedan en månad på eget behov sluat med Valdoxan för jag sover bättre och känner mig mycket bättre psykiskt. Han hade sett provsvaren och gav viss positivt info men jag väntar nog trots allt på morgondagen. Fläcken på hjärnan kan ju vara tomrum!! Känns så ibland.
Annars leker livet sa han som hängde sej. Förutom kraftiga magbesvär i 4 dagar har jag mått bra. Som jag tidigare har sagt är tröttheten inte längre ett stort problem även om den dyker upp ibland efter even en liten ansträngning. Mag problemen däremot har jag ju haft några gånger under de sista 2 månaderna. Vid två tillfällen har jag bara plötsligt utan direkt förvaning tvingats att rusa in på toaletten och kräkas. Jag räknar både dessa incidenter och kvarvarande trötthet på biverkningskontot.
Kort sagt inte alls något speciellt att klaga på. Jag kommer ihåg att min läkare sa att du får kanske räkna med att inte vara mer än någotsånär återställd efter 1 år. Det blir 1 år i september. Han nämnde att andra kan bli bra mycket snabbare och naturligtvis räknade jag mig självklart till den kategorin.
Om du är i samma situation; tänk ett år och gläds om det blir kortare för en sak är säker. Biverkningarna av strålbehandling och cellgift är fruktansvärda och påverkar hela kroppen både fysiskt och psykiskt.
Nåväl det skall bli spännande imorgon. Alla ni eventuella läsare håll tummarna för mej.
Leif
Annars leker livet sa han som hängde sej. Förutom kraftiga magbesvär i 4 dagar har jag mått bra. Som jag tidigare har sagt är tröttheten inte längre ett stort problem även om den dyker upp ibland efter even en liten ansträngning. Mag problemen däremot har jag ju haft några gånger under de sista 2 månaderna. Vid två tillfällen har jag bara plötsligt utan direkt förvaning tvingats att rusa in på toaletten och kräkas. Jag räknar både dessa incidenter och kvarvarande trötthet på biverkningskontot.
Kort sagt inte alls något speciellt att klaga på. Jag kommer ihåg att min läkare sa att du får kanske räkna med att inte vara mer än någotsånär återställd efter 1 år. Det blir 1 år i september. Han nämnde att andra kan bli bra mycket snabbare och naturligtvis räknade jag mig självklart till den kategorin.
Om du är i samma situation; tänk ett år och gläds om det blir kortare för en sak är säker. Biverkningarna av strålbehandling och cellgift är fruktansvärda och påverkar hela kroppen både fysiskt och psykiskt.
Nåväl det skall bli spännande imorgon. Alla ni eventuella läsare håll tummarna för mej.
Leif
onsdag 10 augusti 2011
Magnetröntgen 10 augusti 2011
Jaha då var det fixat med magnetröntgen. För ni som inte har genomgått denna undersökning går det till på följande sätt: Av med allt utom kalsingar och på med en välsittande figursydd nattskjorta design Landstinget. På en bänk och så naturligtvis in igen med något slags kontrastmedel i venerna. Jag fick förresten beröm för mina tydliga kärl. Visst är det en härlig känsla att man kan va bra på nåt va.
Sedan på med någon slags mask över huvudet och hörlurar för att utestänga ljudet och så wops in i maskinen som påminner om cat scan. Där låg jag i exact en timma och tio minuter. Dom frågade om jag ville höra på musik men dunkandet och gnisslandet för maskinen var ett bra substitut för musiken. Nu vet ni vad jag inte gillar i musikväg.
Som jag har skrivit förut har jag inte besked förrän om 14 dagar men efter att ha pratat med personalen kommer jag istället att imorgon bege mig till onkologmottagningen med sin fantastiska personal och be dom att fixa en annan läkare som kan ge mig besked.
Jag skall ändå in till Sahlgrenska imorgon på att få kortisonsprutor i höften och ena axeln. Det börjar nämligen bli förbaskat jobbit med värken i lederna (reumatism för den som har missat den informationen förut).
Så konstigt nog fast jag försöker intala mig att det är cancer igen och att jag skall förbereda mig på det fick jag en sån känsla när jag gick därifrån att det var en ofarlig tumör. Jag försöker slå det ifrån mej för jag tycker det är bäst att vara inte bara förbered utan INSTÄLLD på att det är cancer igen. På det viset blir ett negativt besked väntat och ett positivt en glad överraskning.
Spännande fortsättning följer i nästa blogg!!
Godnatt ni EVL (eventuella läsare)
Leif the "C"
Sedan på med någon slags mask över huvudet och hörlurar för att utestänga ljudet och så wops in i maskinen som påminner om cat scan. Där låg jag i exact en timma och tio minuter. Dom frågade om jag ville höra på musik men dunkandet och gnisslandet för maskinen var ett bra substitut för musiken. Nu vet ni vad jag inte gillar i musikväg.
Som jag har skrivit förut har jag inte besked förrän om 14 dagar men efter att ha pratat med personalen kommer jag istället att imorgon bege mig till onkologmottagningen med sin fantastiska personal och be dom att fixa en annan läkare som kan ge mig besked.
Jag skall ändå in till Sahlgrenska imorgon på att få kortisonsprutor i höften och ena axeln. Det börjar nämligen bli förbaskat jobbit med värken i lederna (reumatism för den som har missat den informationen förut).
Så konstigt nog fast jag försöker intala mig att det är cancer igen och att jag skall förbereda mig på det fick jag en sån känsla när jag gick därifrån att det var en ofarlig tumör. Jag försöker slå det ifrån mej för jag tycker det är bäst att vara inte bara förbered utan INSTÄLLD på att det är cancer igen. På det viset blir ett negativt besked väntat och ett positivt en glad överraskning.
Spännande fortsättning följer i nästa blogg!!
Godnatt ni EVL (eventuella läsare)
Leif the "C"
lördag 6 augusti 2011
Tjock i halsen och svårt att svälja. Lördag den 7 augusti
Ja då är det bara några dagar kvar till magnetröntgen. Jag måste nog tillstå att jag oroar mig. Trots att jag äter med god aptit ökar jag inte i vikt snarare tvärtom. Det känns svårare att svälja och jag måste ibland anstränga mig för att få ner även mina små morgonpiller
Man skall väl inte måla f-n på väggen men det känns inte speciellt bra och det kommer vågor av ångest som är svåra att stå ut med ibland. Just nu är jag på landet och rensar i skogen och hugger ved. Det finns inget bättre för nerver och elaka tankar än lite kroppsarbete. Här öser regnet ner men det spelar ingen roll. Allt sedan min cancerdiagnos är jag mindre och mindre intresserad av vilket slags väder vi har. Man får bara gilla läget. Alla väder har sina fördelar. Finns det något bättre än att i lätt duggregn gå i skogen och plocka svamp tex eller sitta inne och kolla på en film när regnet vräker ner.
Ha det bra ni eventuella läsare
Man skall väl inte måla f-n på väggen men det känns inte speciellt bra och det kommer vågor av ångest som är svåra att stå ut med ibland. Just nu är jag på landet och rensar i skogen och hugger ved. Det finns inget bättre för nerver och elaka tankar än lite kroppsarbete. Här öser regnet ner men det spelar ingen roll. Allt sedan min cancerdiagnos är jag mindre och mindre intresserad av vilket slags väder vi har. Man får bara gilla läget. Alla väder har sina fördelar. Finns det något bättre än att i lätt duggregn gå i skogen och plocka svamp tex eller sitta inne och kolla på en film när regnet vräker ner.
Ha det bra ni eventuella läsare
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)