tisdag 10 augusti 2010

Vårdcentralen

Läkaren hade kontrollerat mina världen och allt såg bra ut. Dvs det som inte berör cancern naturligtvis.Sockret var 6,9 långsockret var 4,6, kolostorolet var 4,9 och blodtrycket 135/85. Min depression känns mycket bättre konstigt nog och jag skulle helst vilja trappa ner min Zoloft men han tyckte det var en dålig timing.

Efter 2 försök fick han ner sonden på rätt plats. Slangen är smal mycket smalare än en blyertspenna. Inuti fanns något hårdare material som gjorde att det gick att styra den ner till magsäcken. Jag fick sprayat ner bedövningsmedel i halsen innan och hela införningen av sonden gjorde inte ont men var såklart obehagligt. Det ser ondare ut än det är.

Man blåste sen luft med en tom kanyl så att man kan kontrollera att den inte kommer ner i luftstrupen. Slangen fästs vid kinden över örat och ner bakom ryggen. Först kontrollerade man med vatten som en dubbelkontroll och sen lät vi 250 ml gå ner medan vi var kvar. Resten tog vi när vi kom hem.

Konstigt nog kännar man ingen hunger eller törst. Jag har inte ett dugg ont av att se folk äta eller titta på recept. Vi kollade tom pä masterchef på kvällen.

Första läkarbesöket efter behandlingsstarten

En jäktig morgon. När min husläkare fått reda på vad som hade hänt mig ville han att jag skulle komma på besök på torsdagen vilket innebär prover på onsdag på fastande mage. 800 på vårdcentralen och 835 strålning. Jag tog med lite yoghurt och tog det i bilen efter provtagning så att jag kunde ta cortison, 2 tabletter mot illamående och alla dom andra 11 morgontabletterna, sedan full fart till läkarbesöket.

Nu hade jag möjlighet att få svar på frågor som jag hade googlat fram första kvällen. Jag åt nu bara flytande, det gjorde mycket ont att svälja och jag var torr i munnen. Han kollade i halsen och sa att jag hade en mycket start reaktion och att jag snart måste tänka på sondmatning. Reaktionen var normal men tidig. Många reagerade inte direkt förrän i mitten eller i slutet av behandlingen. Här är frågorna jag ställde och svaren jag fick.
Efter provtagning på vårdcentralen och den vanliga strålningen fick jag träffa läkaren. Problemen i halsen är nu svåra och jag har svårt att ens få i mej flytande föda. :

Är riskerna stora för återfall?
Svar: Om det inträffar är det oftast i samma område och inom 2 år
Vilken kategori tillhör jag beträffande svårighetsgrad dvs hur allvarlig sjukdomen är på en skala från 1 till 4.
Svar: Jag tillhör 4. 85% av dom som upptäcks ligger i zonen 23-4.O
Kommer jag att behöva sondmatning och i så fall när?
Svar: Troligen inläggning och sondmatning dom 2 sista veckorna men det beror på om jag får i mej mat den vanliga vägen.
Kommer det att bli mycket värre än nu?
Svar: Piken infallern denna eller nästa vecka sedan blir det inte sämre

Ny medicinering det är inte meningen att man skall ha så ont. Morfintabletter och morfinplåster i förbyggande.

Kom hem efter läkarbesöket. Nya kräkningar men jag har nu satt på plåstret så förhoppningsvis kan jag äta lite senare. Sov nästan ingenting i natt för värken. Det blir säkert bättre imorgon.

Cellgift för andra gången

Så var det dags igen. Även om man vet att det inte gör ont att strålas vet man ju vad resultatet kommer att bli form av biverkningar. Cellgiftet oroade jag mig inte för direkt trots att jag blev lite illamående förra veckan. På eftermiddagen var det dags för ny strålning. Är fortfarande lite trött efter morgonens strålning och cellgiftet.