måndag 7 november 2011

Den 7 november 2011

Från ett soligt Spanien till ett regnigt Märsta. Nästan direkt efter hemkomsten från Spanien var det dags att styra vår lilla Peugeot 107 mot Märsta och en veckas barnvakt. Dottern skall flytta och barnbarnet Isa skall ha sällskap en vecka medan mamma är i Chicago.

Eftersom denna blogg är ägnad att diskutera cancer och inte några trevliga eller sorliga familjehändelser hoppar jag över den sorg man känner när ett barn och ett barnbarn flyttar 57 mil ifrån en.

Nåväl Cancern!! Tänke just på hur mina matvanor har förändrats efter min cancerbehandling. Jag fick rådet inför behandlingarna att absolut inte äta något av mina älsklingsrätter. Dvs om jag ville behålla dom som älsklingsrätter. Det verkade ganska korkat när man sa det men det stämmer. Det är även så att det fungerar tvärtom också. Saker jag inte skulle äta innan äter jag nu.

Exempel:
Jag har alltid avskytt smaken av vitlök. Inte är jag väl någon vitlöksälskare nu heller mer av vitlökstolerant (dvs om det inte smakar för mycket vitlök!!)
Har alltid älskat att plocka kantareller men inte äta dom. Det gör jag nu.
Till pyttipannan har jag alltid när jag har ätit ute på någon vägkrok, bett att få utan rödbetor. Nu äter jag dom med förtjusning.
Tidigare kunde man inte servera mig något bättre än ungsbakad falukorv med mos. Icke sa Nicke nu.
Äter nu hellre från Burger King än en Mc Feast från Mc Donald.
Jag älskar väl fortfarande inte brocoli men har slutat att peta bort dom ur salladen.
Jag som brukar älska sura frukter och ibland t.om surt plockgodis klarar inte ens av att äta apelsin. Förr kunde jag pressa mig ett glas citron på morgonen. Vilken skillnad va?
Conference päron och Granny Smith äpplen smakar absolut ingen ting nu för att inte tala om banan.
Grönsallad med egengjort majonäs är numera en favorit.


Förresten va enkelt det är att göra. Blanda 3 äggulor med 2 små tsk dijonsenad, salt och peppar. Droppa sedan 3 dl rapsolja och tillsätt sedan en skvätt rödvinsvinäger. Ja alltså droppa bara en dl sedan kan man hälla mer och mer. Slut på kokboksdelen!!

Så här kan man fortsätta med två skinande undantag:
ÄGG. En morgon utan morgonägg är en förlorad dag. Älskar dessutom majo, stekt ägg, löskokt ägg, hårdkokt ägg, förlorat ägg, omelett, äggröra, ägg Benedict, rått ägg (i råbiff), vaktelägg. T.o.m vitan som blir över efter majonästillverkningen smakar ljuvligt stekt. Ägg är föda för gudarna. Även när jag var som sämst var jag inte så dålig att jag inte kunde klämma i mej ett löskokt ägg
BACON knaperstekt!! Behöver väl inte diskuteras mer.

Kvarstående problem är den diminutiva kulan i halsen som kanske bara är en svullnad. Hoppas på det. Man blir väl hypokondriker va det lider, har t.o.m. hittat ett fult märke på ryggen. Skärpning Johansson!!!

Mina smaklökar är fortfarande inte något vidare välutvecklade och mitt luktsinne är obefintligt.

Har även kvar min Pelikanhaka dvs lymfvätska som samlat sig i en "säck" under hakan. Jag tror att det är bara jag som tänker på det ibland. Förresten kan man ibland se gamla kärringar (i min ålder) med samma typ av haka och alla dom kan ju inte ha cancer i halsen...eller?

Apropå ibland är nerverna lite i olag igen och jag har fått börja om med Veloxan för att kunna sova. Jag antar att några sådana här små örfilar får man ju räkna med. Om man har tillbringat en tid i "deathrow".

Nej nu får jag nog skärpa till mig och försöka att sova klockan är mycket. Sov gott ni också ni EL (eventuella läsare)

Gnatt