Vet inte varför om det är resultat av min cancer eller mina mediciner men idag har jag varit så in i döden trött. Denna trötthet påminner om den jag hade under behandlingen. Efter att ha sovit 12 timmar utan uppehåll gick jag upp och orkade knappt äta frukost innan jag fick lägga mig igen och sov i ytterligare 5 timmar. Kanhända är det oro för beskedet som så småningom när röntgen är klar. Tycker för övrigt att kulan på halsen växer dag för dag. Troligen är det inbillning men ändå.
Ville bara beklaga mig lite såhär på kvällskröken.
Ha det bäst
onsdag 8 februari 2012
måndag 6 februari 2012
Måndagen den 6:e februari. Försiktigt optimistisk
Redan fredag förra veckan dvs efter att jag hade varit på onkolomottagningen ringde en sköterska och gav mig en akuttid på måndag. Helgen har naturligtvis varit orolig. Man ser nu tydligt en svullnad på vänster sida (samma som där man tog bort lymfkörteln) man kännar även en tydlig kula.
I morse var jag då hos min läkare. Han kunde inte utesluta en tumör men trodde att det var en svullnad i en spottkörtel (jäkligt konstigt jag som knappt har nåt saliv). Han ville inte besluta om ett cancer prov innan han hade fått se röntgenbilder. Nu väntar jag alltså på tid för röntgen och efter det får jag reda på om det skall göras en punktuation (suga ut vätska ur kulan).
Natten var lite halvdålig. En stor del av den tillbringade jag med att kolla på National Geografi och Viasat History. Idag känns det redan lite lugnare i alla fall.
Hoppas båda jag och ni E.L får en bra vecka
Tjingeling
I morse var jag då hos min läkare. Han kunde inte utesluta en tumör men trodde att det var en svullnad i en spottkörtel (jäkligt konstigt jag som knappt har nåt saliv). Han ville inte besluta om ett cancer prov innan han hade fått se röntgenbilder. Nu väntar jag alltså på tid för röntgen och efter det får jag reda på om det skall göras en punktuation (suga ut vätska ur kulan).
Natten var lite halvdålig. En stor del av den tillbringade jag med att kolla på National Geografi och Viasat History. Idag känns det redan lite lugnare i alla fall.
Hoppas båda jag och ni E.L får en bra vecka
Tjingeling
torsdag 2 februari 2012
Torsdag den 2 februari. En kula och flera!!
Nu fick ja er allt ni E.L Fy vilka tankar ni fick men njet!! Jag har lyckats bli så bra i mina axlar att jag har börjat spela Boule igen. Orkade faktiskt med 3 matcher utan alltför ont i axlarna. Med risk för att repetera mig; Jag har varit på återbesök hos Reumatologen på Sahlgrenska och börjat igen med min Salazopyrin som är tänkt att ta bort inflammationerna i lederna, minska värken och öka rörligheten. Jag har haft några elaka veckor med lite besvärande värk. Har fått lite nya mediciner för värken; Tramadol 100 mg som jag har haft förut men nu utan retard, vilket innebär att dom inte håller i så länge men att dom verkar efter en timme typ istället för 5 timmar. Har även fått nya panodil 650 mg (fan va dom hittar på) och Brufen som är anti inflammatoriskt och tar bort värken. För min ångest har jag börjat med Valdoxan igen.
Tröttar jag ut er ni E.L. Ledsen isf för jag mår trots allt skitbra.
Värken har avtagit och jag har nu haft 3 dagar utan värktabletter. Mitt sk skov har kanske gått över eller också börjar Salazopyrinen att hjälpa. Skit samma vilket. Solen strålar vi har hantverkare här som har rivit upp hela hallgolvet och köksgolvet i vår 2:a. Så var är nu alla grejor? I vardagsrummet sk. Det blir nog bra när det blir f'ärdigt med klinker och värmegolv. Men innan dess!!!
Ja det var dom första 3 kulorna! Alltså Boulkulorna (eller kloten som en del säger). Nu till en enstaka kula. Jag var på återbesök hos min husläkare (han som har hand om allt som inte Onkologen och Reumatologen har hand om). Han kände en kula i halsen som jag själv har oroat mig för ett tag. Det finns ju massor av körtlar i halsen har jag lärt mig så ingen anledning till oro (kommer en historia om det senare). Jag gick iaf till Onkologen och frågade och hon kände också kulan så jag får nog gå till min käre läkare Andreas innan den 3:e mars då jag egentligen skulle ha min 3 månaders kontroll. Kan nu tänka er: sköterskorna på Onkologen kände direkt igen mig. Jag vet inte om det är smickrande. Vill gärna tro det men det kan också vara så att jag är en gnällapa som hör av mig i tid och otid.
Ok vidare till min historia. När jag arbetade på en fabrik på Ringön utanför Göteborg började det hastigt och lustigt att brinna i träbyggnaden. På vindarna fanns massor med material varav mycket var av plast som inte är speciellt hälsosam när den brinner. Göteborgsregionens samtliga brandkårer skred till verket inklusive en flodspruta som begjöt fabriken med vatten från älven. Vår VD var för tillfället på resa i USA och en av de anställda tyckte att vi ändå borde underrätta honom om vad som hade hänt. Detta inte minst med tanke på att större delen av vår omsättning och hela vår årsvinst gjordes årets sista 6 veckor och detta var i början på november. Detta var inna mobiltelefonernas intåg och endast telex och telegram fanns att tillgå. Sålunda författade en anställd dessa fantastiska kommentarer:
Fabriken brinner stop Ingen anledning till oro stop!!
Alltså jag känner en kula i halsen....men ingen anledning till oro!!
Förövrigt gick fabriken att rädda och så även årsvinsten. Delvis med hjälp av försäkringsbolaget och undertecknad. Tecknar i högsta ödmjukhet er
Leif Johansson
PS
Varje dag ovan jord är en bra dag
DS
Tröttar jag ut er ni E.L. Ledsen isf för jag mår trots allt skitbra.
Värken har avtagit och jag har nu haft 3 dagar utan värktabletter. Mitt sk skov har kanske gått över eller också börjar Salazopyrinen att hjälpa. Skit samma vilket. Solen strålar vi har hantverkare här som har rivit upp hela hallgolvet och köksgolvet i vår 2:a. Så var är nu alla grejor? I vardagsrummet sk. Det blir nog bra när det blir f'ärdigt med klinker och värmegolv. Men innan dess!!!
Ja det var dom första 3 kulorna! Alltså Boulkulorna (eller kloten som en del säger). Nu till en enstaka kula. Jag var på återbesök hos min husläkare (han som har hand om allt som inte Onkologen och Reumatologen har hand om). Han kände en kula i halsen som jag själv har oroat mig för ett tag. Det finns ju massor av körtlar i halsen har jag lärt mig så ingen anledning till oro (kommer en historia om det senare). Jag gick iaf till Onkologen och frågade och hon kände också kulan så jag får nog gå till min käre läkare Andreas innan den 3:e mars då jag egentligen skulle ha min 3 månaders kontroll. Kan nu tänka er: sköterskorna på Onkologen kände direkt igen mig. Jag vet inte om det är smickrande. Vill gärna tro det men det kan också vara så att jag är en gnällapa som hör av mig i tid och otid.
Ok vidare till min historia. När jag arbetade på en fabrik på Ringön utanför Göteborg började det hastigt och lustigt att brinna i träbyggnaden. På vindarna fanns massor med material varav mycket var av plast som inte är speciellt hälsosam när den brinner. Göteborgsregionens samtliga brandkårer skred till verket inklusive en flodspruta som begjöt fabriken med vatten från älven. Vår VD var för tillfället på resa i USA och en av de anställda tyckte att vi ändå borde underrätta honom om vad som hade hänt. Detta inte minst med tanke på att större delen av vår omsättning och hela vår årsvinst gjordes årets sista 6 veckor och detta var i början på november. Detta var inna mobiltelefonernas intåg och endast telex och telegram fanns att tillgå. Sålunda författade en anställd dessa fantastiska kommentarer:
Fabriken brinner stop Ingen anledning till oro stop!!
Alltså jag känner en kula i halsen....men ingen anledning till oro!!
Förövrigt gick fabriken att rädda och så även årsvinsten. Delvis med hjälp av försäkringsbolaget och undertecknad. Tecknar i högsta ödmjukhet er
Leif Johansson
PS
Varje dag ovan jord är en bra dag
DS
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)